Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Åsikter’ Category

Det kan inte bara vara jag som uppmärksammat klädbranschens konstanta felinköp. Hur kan det komma sig att Large bland herrkläder ALLTID tar slut först? Att hitta något på rea är tydligen endast förunnat killar i abnormala storlekar.

Jag förstår att kläder kommer i färdiga paket där fördelningen mellan storlekar går enligt någon genialisk formel. Det är säkert så att det finns fler Large än exempelvis Small i varje sådant paket. Men det är lik förbaskat för lite Large! Hur kan ingen ha påpekat detta för grossisterna/tillverkarna/fördelningsprofessorerna?

Jag antar att även kläder i storlek Small också kan ta slut men ALDRIG före Large-plaggen av samma modell. I dare you, I double-dare you!

Kan någon som är insatt i klädbranschen förklara logiken i detta för mig?

Annonser

Read Full Post »

Att använda plumspapper, alltså papper man lägger i toaletten innan man ska bajsa, bör vara en självklarhet hos alla, men jag har upptäckt att så inte är fallet. Jag tror motståndarna till plumspapper inte har insett vidden av dess fulla potential. Här är därför den fullständiga listan på plumspapperets fördelar!

Du slipper vattenstänk på skinkorna. Det här är ju liksom plumspapperets ursprungsidé och bör vara ganska självklar för de flesta. Det finns förstås ett fåtal speciella individer som njuter av vattenstänket, men för de allra flesta (a.k.a vi normala människor) är det något man gärna undviker.

Ljuddämpning. Det känns inte alltid helt bekvämt att låta alla andra i samma byggnad veta vad man gör inne på toaletten. Plumspapperet dämpar effektivt ljudet av plums.

Anti-skidmärken. Det här är den största dolda fördelen med plumspapper! När bajset landar så lägger sig plumspapperet som ett lager mellan själva avföringen och toalettstolens botten och det skapas således inga så kallade skidmärken när spolningen genomförs. Fräsch och fin toalett längre!

Papperskontroll. Vi har nog alla någon gång råkat ut för dilemmat att man är färdigbajsad och upptäcker att det inte finns något papper att torka sig med. Hemma kan man förstås hoppa med byxorna vid knäna till pappersskåpet och ta fram en ny rulle, men hos en bekant kan det vara lite pinsamt att fråga efter mer papper, och på en offentlig toalett får man helt enkelt ge upp och gå med oren bak. När man använder plumspapper genomför man automatiskt en kontroll av papperstillgången innan man hamnar i en prekär situation.

Read Full Post »

Trygghetsknarkare

Jag tycker det känns som folks behov av att få en känsla av trygghet har ökat radikalt de senaste åren. Och då menar jag trygghet på flera olika plan – personlig säkerhet, en varm mysig känsla, mänsklig närhet, etc. Några spaningar som tyder på detta:

– TV-utbudet! Oj, vilken mysfaktor det är på TV nuförtiden! Borta är alla hårda tävlingsprogram där man mobbas och röstar ut varandra. Kvar är harmlösa program med ”vanliga människor” som är snälla mot varandra. Ensam Mamma Söker, På Spåret, Så ska det låta, etc. För att inte tala om alla inredningsprogram! ”Gör mysigt och trevligt hemma så blir allt bra” är budskapet som alla större kanaler basunerar ut åtskilliga gånger i veckan.

– På tal om inredningsprogram så är just hemmet fortfarande en stor trend. Det är förvisso ingen ny trend, men den är fortfarande stark. Folk vill göra ”hemmet till sin borg”, en oas i varma färger, espressomaskin, öppen spis, luden matta och dubbla lås på dörren. Bland det viktigaste i livet är uppenbarligen att ha ett vackert och trevligt hem. Och ju vackrare och trevligare hemmet är, desto hårdare vill man skydda det och desto mindre angelägen om att lämna det blir folk. Hemma är man trygg.

– Säkerheten i samhället. Folk verkar nu rörande överens om att övervakningskameror i varje hörn är helt suveränt. För att inte tala om flygplatserna sen. De rigorösa säkerhetskontrollerna där är ju rena skådespelet för att folk ska känna sig trygga när de går ombord. ”Oj, de tillåter inte ens en liten flaska med schampoo, nu måste det vara helt säkert!” Att man sen kan köpa vinflaskor som kan användas som som vapen både på det ena och andra sättet, det är helt ok! Kejsarens nya kläder, någon?

Hur har vi då hamnat i det här wunderbaum-parfyrmerade trygghetsträsket? Jag tror nyheternas skräckpropaganda med kvällstidningarna i spetsen har satt griller i huvudet på folk. 99% av nyhetsrapporteringen är ju rent och skärt elände. Är det inte våldtäktsmän och mördare så är det krig eller onda företagsledare som får folk att inbilla sig att världen blir allt otryggare. Ingenting kunde vara mer fel! Jag har förvisso aldrig levt i någon annan tidsepok än denna, men jag törs slå vad om att det aldrig har varit så säkert som nu att leva i Sverige. Att 99% av alla galna mördare bor på tryggt avstånd från oss själva är inget som folk verkar förstå. Förr om åren var det garanterat minst lika många galningar i omlopp, det var bara att vi inte visste om dom, och lika bra det eftersom risken att råka ut för nån ändå är mindre än att bli träffad av blixten. Den begynnande lågkonjunkturen (som faktiskt är verklig) och miljökrisen (som också är verklig) spär nog på ytterligare att folk vill hitta lite trygghet i tillvaron, och vad passar då inte bättre än ett sprillans nytt avsnitt av Andra Avenyn?

Read Full Post »

Efter att ha betalat en smärre förmögenhet för några små bitar av ost och skinka lämnar man butiken med ett leende och en känsla av att man gjort en strålande affär.

Det är så det ska kännas när man handlar. Och det är just så det känns efter att jag varit på Smakfullt och handlat inför kvällens middag! De är alltid magiskt trevliga och jag hade extra tur som kom då det var lugnt efter lunchrusningen så vi hade en trevlig pratstund om ditt och datt samtidigt som jag fick provsmaka i princip alla ostar, skinkor och salami de hade att erbjuda. På så sätt vet jag att varenda bit jag köpte smakar helt underbart! 

Tänk om man alltid hade samma känsla efter man handlat som när man lämnar Smakfullt? Tänk om alla i serviceyrken fattade vad deras yrke handlar om? Vad härligt det vore!

Read Full Post »

För att ett samhälle ska kunna vara framåtsträvande krävs det att det lägger delar av sina traditioner bakom sig. För att kunna omfamna det nya måste det gamla lämnas åt sitt öde. Gamla vanor får ge plats åt nya trender. Anrika traditioner får ge efter för nya idéer.

Olika samhällen lägger olika stor vikt vid att behålla sina traditioner respektive ta åt sig av nya trender. I vissa länder och världsdelar spelar traditionen, historien och kulturen väldigt stor roll, medans man i andra länder och världsdelar gärna förkastar det gamla till förmån för det nya.

Att ge plats för det nya har bevisligen varit vägen till framgång.

Afrika är bland de rikaste världsdelarna vad gäller naturtillgångar och klimatet är dessutom väldigt gynnsamt för odlingar och växtlighet. Således borde också Afrika vara en väldigt rik världsdel, men vi vet ju alla att så inte är fallet. Trots att Afrika är mänsklighetens vagga så gick snabbt samhällena i Arabvärlden och Europa om Afrika i utvecklingen, medans afrikanerna höll fast vid sina gamla ritualer, klaner och levnadsstil. Det teknologiska och kunskapsmässiga övertaget utnyttjade Araber och Européer till sin fördel och rånade och förtryckte Afrika så deras försprång blev ännu större och afrikanerna blev dömda till ett liv i misär.

Mellanöstern var under årtusenden det kulturella navet i världen med bland annat uppkomsten av tre av de största religionerna – judendom, kristendom och islam. I Mellanöstern är läget och klimatet optimalt för handel, rikedomar och överflöd, vilket också var fallet från långt innan kristus till efter medeltiden. Men sen slutar regionen att utvecklas då introvert islamism tar över och västvärlden springer ifrån det forna världsnavet. Nu är som bekant stora delar av regionen i kaos och Mellanöstern ses knappast som någon stormakt varken kulturellt eller ekonomiskt.

Idag är USA tillsammans med sin sidekick Europa världens rikaste region och navet både inom kultur och ekonomi. Det beror förstås på att USA legat i framkant inom utvecklingen de senaste 200 åren. För amerikanerna har det varit betydligt lättare att se framåt eftersom de haft ett i princip obefintligt kulturellt arv som bara sträcker sig några hundra år.

Sverige då? Kommer vi att falla eller bestå?

Vi kan tycka att vi bor i ett anrikt land men Sverige har faktiskt ”bara” existerat i knappt 500 år, vilket är ganska futtigt i jämförelse med exempelvis Grekland eller Japan. Kanske är det därför som Sverige och svenskarna matchar och ibland överträffar amerikanerna i sin iver att överge traditionerna för nya spännande idéer. Idag är en extremt liten del av svenskarna troende, traditionell svensk mat existerar knappt annat än på julborden, de gamla ses mer som en kostnad än en tillgång. Inom nya områden som IT och miljöteknik ligger Sverige i framkant, Sverige har den högsta andelen av mobiltelefoner per capita och det är ett mecka för fildelare med väl utbyggt bredband till billiga priser. Så med andra ord ser framtiden ljus ut för Sverige. Kanske dags att invadera Italien?

Read Full Post »

Häromdagen åt jag och min fästmö på vår lokala kinakrog. Som alltid var de extremt trevliga och maten var väldigt god. Prisvärt är det också – middag för två gick väl på dryga 200 kr. Vi lade 50 kr i dricks, vilket är över 20% av summan. Det kan man nog lugnt säga är över normal dricks i Sverige, som enligt USA Today ligger på 10%.

Det här fick mig att tänka på det orättvisa att dricksa efter kostnaden på maten. Dricks lämnar man för att man uppskattar servicen och vad säger att servicen är bättre bara för att maten kostar mer? Säg att ni går två personer på en fin restaurang, då kan notan lätt hamna på 2000 kr, vilket innebär att ni bör lämna minst 200 kr i dricks. Personligen kan jag tycka att det svider lite att lämna så mycket dricks när man redan har tvingats betala en sådan välsaltad nota, i alla fall om servicen inte varit högre än förväntat.

Jag tycker givetvis att man ska lämna dricks efter hur bra servicen varit, jag kan lämna allt från 0 till 25% i dricks beroende på hur nöjd jag är med servicen. Men vill man ändå ha en slags hänvisning så tycker jag att den bör vara relativ till arbetsinsatsen från serveringen snarare än krögarens prissättning. Man kan anta att ju länge du sitter på restaurang desto mer får serveringen arbeta kring ditt bord, så en generell dricks på ca 20 kr per person och timme tycker jag skulle vara ganska rättvisande.

På den billiga middagen vi åt på kinakrogen skulle jag gissa att vi satt ungefär en timme och dricksen för oss två skulle då bli 40 kr (2 pers * 1 h * 20 kr). På den tänkta finrestaurangen kanske man sitter och äter middag i tre timmar och dricksen skulle då bli 120 kr (2 pers * 3 h * 20 kr). Det är alltså fortfarande så att de finare restaurangerna normalt sett kommer att få mer dricks, vilket är helt ok eftersom arbetsinsatsen från serveringspersonalen där antagligen är högre.

Sen förordar jag förstår fortfarande att man ska använda dricksen för att visa vad man tyckte om servicen, så om man tyckte servicen var extremt bra kanske man ger 30 kr / h och var den usel kanske man bara ger en symbolisk summa.

Så vad säger ni? Dricksen i Sverige är numera 20 kr per timme. Eller hur?!

Read Full Post »