Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘recension’

Precis som i föregångaren så är känslan i Fallout New Vegas underbar! Man dras med i en värld som till största delen består av misär, så det finns gott om folk att hjälpa med allehanda saker. Persongalleriet och mängden av dialog är imponerande och många av personligheterna känns riktigt levande så man får vissa favoriter som man gärna hjälper och kommer tillbaka till medan andra är riktiga svin som man gärna sätter en kula i skallen på. Storyn är till en början ganska tunn – ta reda på vem som försökte mörda dig och varför. Det till synes enkla uppdraget leder till att man blir inblandad i en riktig härva där man till slut har ödet för hela regionen i sina händer. Längs vägen tvingas man ständigt välja sida bland de 20+ olika grupperingarna i Nevada. Hjälper du en innebär det oftast att du gör dig fiende med någon annan så vare sig du vill det eller inte så har du till slut din väg utstakad. Det går klara spelet på massor av olika sätt beroende på vilken/vilka av grupperingarna du stöttar.

Jag var väldigt peppad på att spelet skulle utspela sig i ett post-apokalyptiskt Las Vegas, men ärligt talat så tillförde den delen inte speciellt mycket till spelet. Det är en väldigt liten del av alla uppdrag som utspelar sig i New Vegas, det mesta är ändå runtom i öknen. Tanken med att kunna spela spel i spelet är god, men tyvärr faller den platt då dels spelen är ganska tråkiga, dels är de dåligt genomförda och dels ger det inget att spela dom då man sällan har några problem att få ihop pengar. Spel-i-spelet funktionen var betydligt bättre gjord i Red Dead Redemption.

Trots att de infört ett så kallat ”hardcore mode” så känns New Vegas lättare än Fallout 3. Det går ganska snabbt att få ihop en smärre förmögenhet och skaffa bra utrustning. Gillar man att bygga saker och laborera så får man sitt lystmäte genom att satsa på sin survivial skill och leta olika ingredienser runtom i världen. Gillar man att skjuta och döda så är det givetvis alltid ett alternativ när man ska klara uppdragen, men ofta kan man klara dom genom att använda andra förmågor också. Själva huvuduppdraget är precis som i föregångaren ganska kort så den klart största delen av spelet finns i alla sidospår, vilket jag lyckligtvis hade lärt mig till denna gång. Tyvärr kan man inte fortsätta att lösa sidouppdragen efter att huvuduppdraget är slut, vilket jag tycker är rätt störande då man kanske vill köra lite mer uppdrag utan att behöva börja om (eller ladda in ett save game från långt tidigare).

På det hela taget är det ett riktigt bra spel med skön känsla och mycket valfrihet. Jag tycker balansen mellan FPS-action och rollspelande är perfekt. Nackdelarna är att det är ganska buggigt på sina ställen och att jag hade förväntat mig lite mer eftersom Fallout 3 var så fantastiskt och de har haft två år på sig att förbättra spelet. Det är egentligen nästan exakt som Fallout 3 fast i en ny värld. Jag kanske är kräsen men jag förväntar mig att det ska hända lite mer än så. Det var bra de inte kallade det Fallout 4, för det är snarare Fallout 3.1.

Betyg: 9/10

Read Full Post »

Recension film: Action

Känner du till karaktärerna Vesper och Mathis och exakt vilken roll de spelat i Agen 007:s liv? Om inte så föreslår jag att du pluggar på din Bond innan du ser Quantum of Solace. Själv har jag aldrig varit något större fan av James Bond, så jag har ingen aning om vilka dessa personer är och jag får inte någon vidare förklaring i Quantum of Solace heller, vilket gör att jag känner mig lite utanför direkt från starten.

Storyn kretsar kring Bonds hämnd på Vesper (efter ett tag förstår jag att det måste vara en gammal kärlek till Bond) som lämpligt nog sammanträffar med hans senaste uppdrag – att avslöja en militärkupp mot Bolivias regering som stöttas av en internationell skurk som går under täckmantel att vara en miljökämpe. I detta uppdrag får Bond oväntad hjälp av en sydamerikansk femme fatale – Camille. Bond går långt över sina rättigheter för att avslöja kuppen och alla som är involverade vilket gör att han hamnar i onåd hos sin arbetsgivare MI6.

Storyn känns väldigt spretig och många personer, både skurkar och allierade, introduceras och fasas ut på löpande band. Spretigheten understryks av allt flängande över hela jorden – Haiti, Österrike, Bolivia, Spanien, England – som känns syfteslöst. I Quantum of Solace missar de inte ett enda tillfälle till hårdkokt action – biljakt, båtjakt, flygjakt, slagsmål och skottlossning avlöser varandra och det blir otroligt tröttsamt i längden.

Jag har aldrig varit något större fan av action för sakens skull och det är nog också därför jag aldrig riktigt gillat Bond. I förra filmen Casino Royal kändes det som de hade infört mer handling, drama och djup vilket kändes klart positivt, men med Quantum of Solace är de tillbaka på ruta ett och dessutom med en Bond utan humor eller självdistans.

Betyg: 3/10

Read Full Post »