Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2009

Musik: Konsert

Snabb recension av konsert med ovan nämda band på Debaser Slussen.

Gwen Stacy

Enformig sång över låtar som alla var stöpta i exakt samma mall. Första halvan av låten snabb och skrikig, andra halvan tung och rytmisk. Skulle kanske funkat om de inte tjatat ut det så förbannat. Dessutom en tämligen lam show med dålig scennärvaro.

Betyg: 2/10

Poison the Well

Väldigt besviken på låtvalet. Jag har lyssnat väldigt mycket på deras senaste fullängdare Versions och även de minisläpp de gjort senaste 6 månaderna. Ändå kände jag inte igen mer är 3-4 låtar. Dom var i och för sig grymt bra, men resten var inte så kul. Bra röj på hela bandet!

Betyg: 5/10

36 Crazyfists

Inte riktigt min kopp te musikaliskt. Lite för mycket emo/screamo. Men uppträdandet var det verkligen inget fel på. Fullt ös från start med riktigt bra mellansnack och bra på att få igång publiken. Några roliga happenings som en maskerad gästsångare, ett fan som fick komma upp och sjunga en låt och en organiserad mosh-pit. Bandets säsongsavslutning, kändes verkligen som dom gav allt!

Betyg: 6/10

Annonser

Read Full Post »

Veckans video!

Det här är bra på så många sätt. Det gemytliga småskämtandet på ryska i början, trumman med historiens minsta cymbal, den ryska brytningen och inte att förglömma: inräkningen på tyska mot slutet av låten!

Read Full Post »

Som ni som känner mig vet så älskar jag att göra topplistor. I diskussioner med diverse kompisar har vi kommit fram till att det är omöjligt att göra en absolut lista över de bästa låtarna eller albumen eftersom det förändras över tid. Sådant man rådiggar nu kan man tycka suger om ett halvår, så det bästa man kan göra är ögonblicksbilder vad som man tycker är bäst just nu. Jag gör en sådan lista över bästa låtarna ungefär en gång per år. Och då är det alltså inte bara årets låtar utan alla låtar man för närvarande tycker är allra bäst.

Världens just nu bästa låtar enligt Fincozmoz, anno mars 2009

1. Stonegard – The White Shaded Lie
http://www.youtube.com/watch?v=vWMMuX-1pPw

2. Dog Fashion Disco – The Darkest Days
http://www.youtube.com/watch?v=Csp8_U6–xo

3. Detektivbyrån – Life/Universe
http://open.spotify.com/track/6vyStw2mr0Eq3izsBjJj4R

4. Bokor – Crawl, The sermons and dreams
http://www.youtube.com/watch?v=krErVg7cVTY

5. Rage – Carved in Stone
http://www.youtube.com/watch?v=z4A092hsvGo

6. Cirque du Soleil – Alegria
http://www.youtube.com/watch?v=TWPHgcM0-AE

7. Priestess – Blood
http://www.youtube.com/watch?v=XvqF6ZuyG-o

8. Green Day – Boulevard of Broken Dreams
http://www.youtube.com/watch?v=DuQ0AJawzT4

9. Silverchair – Straight Lines
http://www.youtube.com/watch?v=O_ZxHFxsPM8

10. Much the Same – Living a Lie
http://www.youtube.com/watch?v=X76RTTG9Yjk

Read Full Post »

Redan två veckor innan Mastodon släpper sitt nya album Crack the Skye utser jag det till årets album! Har jag fått tag på ett förhandsexemplar? Nej, jag grundar det på första singeln och intervjun med bandet i senaste Close-Up Magazine.

Videon till första singeln – Divinations – kan du spana in på Hamburgertrain. Banjo-intro! Bara en sån grej! Magiskt sköna riff som manglar på under verserna medans herrar Hinds och Sanders turas om på sången. Smattrande trummor. Frenetiskt solo… Refrängen kanske inte är deras starkaste genom tiderna, men på det hela taget en magiskt bra låt!

Vad säger då bandmedlemmarna själva om den kommande skivan? 

Brent Hinds:

”Jag ville ha en lättare och mer melodisk lyssningssituation, det var definitivt ett resultat av min huvudskada”

Brann Dailor:

”En skiva där vi inte skriker så mycket men sjunger helt fantastiskt. Om jag säger att låtarna står i fokus mer än någonsin kommer folk tro att vi gjort vårt ‘svarta album’ så det borde jag hålla tyst om… Musiken är olycksbådande och skulle passa bra i en skräckfilm… ‘Crack the Skye’ har något beroendeframkallande över sig som gör att jag vill lyssna om och om igen.”

Troy Sanders:

”Programmet Dexter är brutalt men med mycket hjärta. Precis som Mastodon.”

Lägger man ihop dessa kommentarer så förväntar jag mig att Crack the Skye kommer att låta fortsatt typiskt Mastodon, men mer fokus på det melodiska och rockiga istället för skrik och mangel, vilket skulle passa mig som handen i handsken. Jag är helt övertygad om att det blir årets album! Den 24:e mars för vi se om det håller…

*Citat tagna från Close-Up Magazine #108

Read Full Post »

Som jag skrev för några veckor sedan så håller jag på att betygsätta alla låtar i iTunes. Varför? På de flesta album finns det några låtar som egentligen inte är speciellt bra, så jag vill slippa höra på dessa utan att för den sakens skull börja radera låtar. När jag har betygsatt alla låtar så kan jag helt enkelt köra Party Shuffle på alla låtar med betyg 3 eller högre och kanske även klicka i ”Play higher rated songs more often”. Då gör det inget om jag har en del skit i samlingen.

Statistiken i halvtid ser ut såhär:

5*: 4%
4*:  21%
3*: 40%
2*: 29%
1*: 6% 

Det ger ett snittbetyg på 2.9, vilket antagligen kommer att stå sig hela vägen. 

Om jag fortsätter i det här tempot så borde projektet vara klart kring slutet av den här månaden. Stay tuned…

Read Full Post »

Till konserten med Testament, Megadeth och Judas Priest står det tydligt på biljetten starttid 19:30. Då jag och mitt sällskap nöjer oss med några låtar av Testament så släntrar vi in strax innan kl 20. Det är då helt tyst från scenen och vi får upplysningen av en upprörd kille i toakön att Testament började redan kl 19:00 och har spelat klart. Vilken skandal! Skärpning Live Nation! Hade jag velat se Testament hade jag krävt pengarna tillbaka.

Hur var då de band som vi fick se?

Megadeth

En sliten och påtagligt påverkad Dave Mustaine spenderade största delen av konserten med att stirra ner på gitarren bakom sin otroligt fula lugg. De övriga yrkesmusikerna var förvisso imponerande på sina instrument, men någon vidare utstrålning kan man inte tala om. Mustaine lyckades under hela konserten bara klämma ur sig standardfraserna ”Hello Stockholm…. beautiful city… blabla… beautiful people…” och ”Let me  introduce the band… blabla”. För min del var låtvalet också en stor besvikelse. De bjöd förvisso på tre låtar från albumet Countdown of Extinction, dock inte titelspåret! Bara en låt från det utmärkta albumet Youthanasia och varken Promises (The World Needs a Hero) eller Back In The Day (The System Has Failed) som enligt min mening är två av bandets allra bästa låtar.

Betyg: 4/10 

Judas Priest

Rob Halford inleder konserten iklädd en silvrig munkkåpa till låten Nostradamus. Det är också den enda klädsel han har under hela spelningen som inte är läder. Han byter kläder mellan varje låt och varje gång till en ny läderrock. Hur många sätt kan man sy läderrockar på?

Gitarrduon Tipton & Downing joggar omkring på scenen och ser relativt pigga ut, vilket man inte kan säga om Rob Halford! Han ser ut att vara äldre än min morfar och i sitt stapplande runt på scenen påminner han inte så lite om Ozzy Osbourne. Det smärtar att se en artist uppträda i sådan form. Till låten Death får han iaf både käpp och sittplats (på en tron). När det gäller sången så har han kvar både register och pondus, men det märks att han behöver spara på kraften så att han går bara upp på de allra högsta tonerna då det verkligen behövs. Han har dessutom en tendens att pratsjunga sig genom låtarna a’la Ulf Lundell vilket jag tycker förstör många fina alster.

När det gäller låtvalet hos Judas Priest har jag verkligen ingenting att klaga på! Flera låtar från mästerverket Painkiller och desto färre från nya oprövade plattan Nostradamus. Att få uppleva låtar som Sinner och Breaking the Law live gör att man känner sig delaktiv i stor metalhistoria, ja till och med musikhistoria. Och när Halfod till extranumret kommer in på motorcykel och drar igång Hell Bent For Leather…. ja, jag får gåshud bara jag tänker tillbaka på det!

Betyg: 7/10

Read Full Post »